AI för forskningsgrundade framtidsscenarier

Bild: Planethon

Text: Charlotte Sundåker

Att kunna föreställa sig framtiden, oavsett om det är positiva bilder eller framtider av kollaps, är en viktig förmåga. UNESCO kallar det “Futures Literacy"– fritt översatt till framtidskunnighet; en förmåga med lika stor möjlighet att påverka ett samhälles utveckling som läs- och skrivkunnighet. 

Genom att föreställa oss möjliga framtider tränar vi upp vår förmåga att navigera i osäkerhet, bättre hantera oförutsedda händelser och återhämta oss från kris snabbare. Genom att öva, repetera, samskapa och träna kan vi bli mer proaktiva och anpassningsbara. Att kunna föreställa sig framtiden bidrar till att skapa den. 

Och det behövs nu, mer än någonsin. I den eskalerande klimatkrisen kan vi inte skapa strategier framåt baserade på insikter och best practice från det förflutna – då det är vårt historiska agerande som har satt oss i den här knipan. I dag sätter alltför många företag strategier för 3-5 år baserat på vad de vet i nuläget och inte utifrån bilder av vad som är möjligt framåt. Vi har ingen aning om vilken typ av vardag vår miljöförstöring eller våra hållbarhetsinsatser leder till för människor år 2030, än mindre 2073. Därför behöver vi uppdatera vårt angreppssätt och våra metoder. 

Tack vare forskning har vi nu möjlighet att skapa realistiska bilder av framtiden och dessa kan skifta beroende på hur mänskligheten väljer att agera i dag och framåt. Men ingen mänsklig hjärna – eller grupp av mänskliga hjärnor – kan analysera de viktigaste insikterna, sambanden och framväxande trenderna från tusentals och åter tusentals vetenskapliga artiklar. En AI-driven framtidssimulator är nödvändig för att stödja företag och organisationer att navigera genom farorna och fallgroparna i en snabbt föränderlig värld. Idag ger AI oss möjlighet att koppla ihop stora mängder data, se samband och relationer och skapa handlingsbara framtidsscenarier som är skräddarsydda för specifika industrier och företag. 

Men teknik kan påskynda både hållbarhet och ohållbarhet. Samma teknik, både AI och andra teknologier, kan kan ge väldigt olika resultat beroende på hur den används. I dag lär sig många algoritmer utifrån gårdagens och dagens fördomar (inbakat i datan) vilket förstärker samma fördomar i dag och i morgon. För att motverka denna ofta omedvetna process kan, och bör, AI lära av en bred kunskapsbas inklusive tvärvetenskaplig vetenskap. Hållbara framtider kräver att vi ständigt utmanar status quo och strävar efter rättvisa sätt att se på världen vi skapar.


Hur skulle framtiden kunna se ut? Missa inte podden Tjugosjuttiotvå som är ett samarbete mellan Spotify och Planethon. Spännande berättelser 50 år in i framtiden. Lyssna här.


Mot 2030 🔮

De senaste åren har vi sett att utvecklingen inom AI tagit stora kliv framåt. När jag blickar framåt ser jag att betydligt fler har lärt sig att leva och arbeta tillsammans med AI – och fokus ligger då på att sortera bort brus från verkligt värde. 

2030 har dessutom betydligt fler organisationer insett kraften i att jobba med forsknings-baserade framtidsscenarier för att utforma mer träffsäkra och kraftfulla strategier. Men också för att inspirera och engagera medarbetare i nödvändiga förändringsarbeten. I detta kommer AI att vara ett viktigt verktyg.

2030 tränar vi vår ”framtidskunnighet” för att bättre kunna hantera oförutsedda händelser och navigera i en än mer komplex tid. Vi drar nytta av AI + forskningsdata för att skapa realistiska bilder av framtiden, vilket ger oss riktning och kraft i våra förändringsarbeten.
— Charlotte Sundåker



🚀 PS. Vill ditt företag vara med och testa den AI-motor för framtidsscenarier som Charlotte och hennes team bygger? Tveka inte att höra av dig till henne. 

Charlotte Sundåker är VD på Planethon, en transformationspartner med missionen att möjliggöra planetpositiva framtider. Tidigare har hon grundat tankesmedjan Ownershift, varit VD på Hyper Island och styrelsearbetat i bland annat Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Wise Group, Nextory och Folkrättskretsen. 

 

Prenumerera på framtida spaningar

Föregående
Föregående

Radikal transparens

Nästa
Nästa

Den smutsiga filmindustrin blir hållbar – och personlig