Innovationer utifrån beteendevetenskapliga principer
Bild: Unsplash
Text: Niklas Laninge
I tio års tid har beteendeexperter som jag och mina kollegor länge varit förknippade med vad som är känt som nudging; små förändringar i den så kallade beslutsmiljön. En nudge kan vara en pratande papperskorg som tackar oss när den används, elräkningar som belyser hur stor ens elanvändning är jämfört med liknande hushåll eller urinoarer utrustade med en klistermärken som gör användaren… lite mer träffsäker.
Nudges är ibland effektiva, men oftast inte. När de väl ger effekt på ett beteende håller effekten sällan i sig över tid. Vi vänjer oss vid pratet, ser inte längre flugan när vi besöker herrarnas och att ännu en gång se att vi gör av mer el än grannen rör oss inte i ryggen. Så, ska vi kasta de beteendeförändrande vetenskaperna i den pratande papperskorgen?
Tvärtom!
Det vi snarare ser är hur regeringar omfamnar perspektivet ytterligare, men att man nu låter oss experter påverka något annat än den så kallande “sista milen”. Länge har just klimatfrämjande insatser fastnat här. Alltså i kommunikation och uppmaningar riktade till slutkonsumenten i hopp om att hen där och då ska ändra beteende till ett mer hållbart. Energiklassade produkter är bra exempel på sådana lösningar, en uppmaning om att svarta bönor är lika gott till tacos som nötfärs är ett dåligt.
Begrepp som ofta används när man skiljer på olika nivåer av insatser är uppströms, mellanströms och nedströms.
Uppströms: Exempelvis ny teknik, nya lagar, ny infrastruktur
Mellanströms: Exempelvis förändring av digitala tjänster, ta bort eller lägga till val, förenkling
Nedströms: Exempelvis kommunikation, uppmaningar och råd till konsumenter
Från Storbritannien kommer många rapporter som visar hur beteendevetenskap kan användas för att påverka hur utbud utformas, i syfte att få till den omställning som krävs om landet ska vara netto neutralt till 2050. Sådana lösningar kan handla om hur banker kan utforma sina fondtorg och pensionsprodukter för att göra det lätt för sparare att väja produkter som bidrar positivt till målet om 1,5 graders uppvärmning. Exempel på sådana rapporter är How to build a Net Zero society och In our hands: behaviour change for climate and environmental goals.
En annan kategori är policy och hur sådana bör vara utformade för att åstadkomma största möjliga påverkan på beteende. Ska exempelvis solpaneler och luftvärmepumpar subventioneras genom kraftiga rabatter eller genom räntefria lån? Det visar sig att det sistnämnda skulle få betydligt fler britter att gå ifrån att värma upp huset med gas till förmån för luftvärmepump.
Mot 2030 🔮
Blickar vi framåt kommer sannolikt klimatfrämjande insatser alltmer att handla om att tillämpa beteendevetenskap på utbudssidan – vilka tekniker behövs och hur får vi så många som möjligt att anamma dessa så snabbt som möjligt? Att påverka konsumentbeteenden och efterfrågan glöms inte bort, men tio år av nudges visar att sådana insatser har för liten effekt på de beteenden som måste förändras om städer, länder och organisationer ska nå sina klimatmål. Parallellt ökar tillgången på beteende-experter redo att hugga tag i samhällsutmaningar. Tack vare framsteg inom så kallad generativ AI så är det dessutom inte bara experter som kan visa vilka insatser som kan ha en stor effekt på ett visst beteende – 2030 finns detta svar i en webbläsare nära dig.
“2030 är kompetens och verktyg för att skapa en gedigen förståelse för beteenden vi vill förändra mer tillgängliga än någonsin. Det ställs således högre krav på både politiker och företag att skapa policy, innovationer och satsningar som faktiskt har en mätbar effekt på beteenden, snarare än att det bara se bra ut på papper.”
Niklas Laninge är en av Sveriges främsta beteendeexperter. I snart tio år har han hjälpt organisationer att skapa storskalig beteendeförändring. Han har skrivit tre böcker och fick 2020 ta fram en strategi för hur EU kan arbeta med att minska användning av engångsplast. Idag arbetar han som VD för Nordic Behhaviour Group.
🚀 PS! Missa inte att signa upp på Niklas nyhetsbrev som du hittar här: laninge.substack.com. Mer information om hans böcker finns här.
