Tekniken fortsätter att förflytta det geopolitiska spelet
Bild: Unsplash
Text: Aurore Belfrage
Vad påverkar det geopolitiska maktspelet och den så kallade världsordningen? Ett svar är militär styrka, antal trupper, grad av sofistikering hos vapenarsenalen och, som vi har sett i närtid, den kollektiva viljan att strida för sitt land. Ett annat kompletterande svar som får växande gehör är teknologi, automatisering och processorkraft. Dels teknologi som hävstång i det militära (nya vapensorter har i alla tider skiftat geopolitisk makt), men framför allt som en ekonomisk hävstång, som stärker industrier, konkurrenskraft, talangattraktion, kapitaltillförsel och skatteintäkter.
Den geopolitiska kartan har nämligen ritats om i och med bland annat artificiell intelligens, robotar, kvantdatorer, biotech, nanoteknologi, blockkedjeteknik och 5G/6G. Det som i en traditionell analys anses som civilt, har i en digitaliserad värld geostrategisk och militär relevans. De framåtlutade bolag och nationer som kan tillgodogöra sig kunskap och insikter om befolkningars beteende, preferenser och oro kan numera påverka alltifrån valutgångar till graden av polarisering till definitioner av sanningen. Tillgång till data i den digitaliserade världen kan ses som vår tids vapenarsenal. Meta (tidigare Facebook), Alphabet (tidigare Google), Amazon, Apple, Tencent och Alibaba är utan tvekan de nya giganterna i den så kallade världsordningen.
Egentligen har USA sedan kalla kriget inleddes haft den tekniska ledartröjan, vilket lett till allt från utforskandet av rymden, till internet, till din och min iPhone. Ingen studsar till när man sedan nämner att Kina har tagit enorma kliv i sin uttalade ambition att ta över stafettpinnen – miljarder har plöjts ner i AI (både forskning och tillämpningsområden), energi, robotik och korresponderande infrastruktur. Kinas massiva investeringar i neobanker och betalningssystem, elektrifiering och autonomt körande, hållbarhet, 5G-infrastruktur samt deras tydliga strategi att länka nationella investeringar med strategiska långsiktiga mål och tätt samarbete med kommersiellt kapital har under radarn flyttat den geopolitiska spelplanen. Chapeau.
Det kan fortfarande vara svårt att ta in att våra vardagliga shoppingbeteenden och interaktioner med gulliga kattbilder på Facebook har geopolitiska konsekvenser. Detta trots att de flesta följde Cambridge Analytica-skandalen och vet att data, beteendeinsyn och nudging i fel händer har demokratiska, politiska och säkerhetsrelaterade konsekvenser. Den traditionella, anglosaxiska geopolitiska analysen skiljer på investeringar i det militära och i det civila. Det som sker på Twitter, Facebook eller inom e-handeln har inte ansetts som del av försvarsarbetet att förstå eller följa. Kinas mer sofistikerade syn på makt, marknad och geopolitik och deras massiva ambition gör att de idag dominerar den del av spelplanen som ”vi” nonchalant förbisett som ”civil” och oviktig. De har stärkt sin maktposition utan att ens andas om krig, säkerhet eller cyberhot.
I rapporten Vilket Sverige vill vi ha? redogör vi (SusTechable) för mer detaljer kring hur länder som USA och Kina satsar stort på teknisk innovation – men också betydligt mindre länder som Finland, Estland, Kanada och Singapore. Du hittar rapporten här.
Det skulle vara tjänstefel att inte nämna Quantum Computing, kvantdatorer, när man diskuterar teknik, makt och framtiden. Utan att trassla in sig i hur de besynnerliga kvantpartiklarna fungerar, kan man väl förenklat säga att vi håller på att utveckla en teknologi som på några sekunder kan lösa matematik som dagens superdatorer inte grejar.
Det man ska vara medveten om är att det just nu pågår en kapprustning mellan ett tjugotal länder och en handfull företag att bygga den första riktiga universalkvantdatorn. Det finns redan flera fungerande miniversioner, bland annat hos Nasa och Google (D-WaveX2), som redan opererar 3 600 gånger fortare än världens snabbaste dator.
För Sverige och EU:s del har kvanttekniken inte oansenliga strategiska och geopolitiska konsekvenser, eftersom de som först förstår hur de ska kontrollera de känsliga kvantpartiklarna kan låsa upp all världens krypteringar. Den digitala världens säkerhetslösningar, vårt banksystem, våra infrastrukturskydd samt vår el- och vattenförsörjning kan hackas på några sekunder. Läs mer i artiklarna här under.
Mot 2030 🔮
Digitalisering och teknisk innovation har ritat om den geopolitiska spelplanen. AI, nanoteknik, 5G/6G, quantum computing och blockkedjor ger traditionell militär hävstång, men kanske än intressantare är att tekniken stärker länders konkurrenskraft, ekonomisk stabilitet, kapitaltillförsel och talangattraktion. Dessutom – med teknik som bas – kan odemokratiska krafter destabilisera med svårdetekterad propaganda, fake news och ett överflöd av information och desinformation.
Trenden är i sin linda och under nästa decennium kommer vi se hur nationella polletter trillar ner och investeringsgrad ökar för att, sofistikerat och utan trupper och blodsspil, stärka länders geopolitiska makt. Det är alltså dags att Sverige och EU breddar sin geopolitiska analys och inser att digitaliseringen ritat om spelplan.
“Blickar vi mot 2030 står det alltmer klart att det geopolitiska maktspelet kommer att avgöras av teknologin och det enda sättet att hänga med är att investera tungt i grundforskning, spjutspetsforskning, grundutbildning och bred infrastruktur, samt att sträva efter att höja den allmänna kunskapsnivån bland politiker och makthavare. ”
🚀 I boken Klimatet och den nya världsordningen skriver Aurore ett kapitel på temat och där utvecklar hon resonemanget mer. Läs mer om boken.
Aurore Belfrage är techinvesterare, geopolitiska rådgivare, hållbarhetsstrateg och skribent. Hon spenderar sin tid i skärningspunkten AI, energitransformationen och geopolitiken. Aurore är bland annat medgrundare till hållbarhetsplattformen SusTechable, sitter i flera styrelser och var tidigare investerare hos EQT Ventures.