Framtiden printas ut – skräddarsytt, lokalt och utan spill
Bild: Unsplash
Text: Judith Wolst
3D-printing eller additiv tillverkning är inget nytt under solen. Vi har sedan länge kunnat producera produkter genom att bygga lager-på-lager. Framför allt har tekniken används för snabb prototyping och produktutveckling. Det som hänt de senaste åren är att tekniken har utvecklats och kostnaden gått ner. Idag kan vi inte bara printa i plast utan i material som metall och trä. Bilden nedan är en vas som RISE har skrivit ut av trä och som är helt nedbrytbart. Ja, vi har även börjat printa i material av levande biologiska celler.
Inom tillverkningsindustrin ser vi att allt fler produkter produceras med hjälp av 3D-skrivare, exempelvis bilmotorer (för att få mer hästkrafter), hörapparater och höftkulor (så att dessa passar för just våra kroppar) och gympaskor (för att få till mer fotvänliga sulor).
Innan vi ger oss in på fler exempel – låt oss börja med att reda ut ett par grundläggande saker kring tillverkning av prylar. Sedan industrialiseringen och intåget av massproduktion har det varit lönsamt att tillverka i stora upplagor, något som kallats för stordriftsfördelar, economies of scale på engelska. Ju mer vi har tillverkat av en produkt, desto lägre har priset per enhet blivit. Massproduktion har varit den magiska formeln för att få fina marginaler, men snart NO MORE! Med 3D-printing ligger receptet för en produkt i den digitala ritningen och när vi skriver ut istället för att producera utifrån mallar och gjutformar behöver vi inte ställa om våra maskiner. Kostnaden för att producera EN unik pryl är samma per enhet som när man producerar tusentals. Det här gör det möjligt att skräddarsy produkter utan extra kostnad och vi slipper avfall och spill. Med 3D-tekniker tar man dessutom bort traditionella begränsningar för tillverkning kring vad som är fysiskt möjligt att tillverka. Med lager-på-lager-metoden kan de mest komplexa formerna få liv. Och avslutningsvis kan vi tillverka våra produkter när vi behöver dem, istället för att bygga på lager och vi slipper därmed att rea ut sådant som inte säljer.
Låt oss nu titta lite närmare på ett par konkreta exempel. Och vi börjar med just gympadojan.
3D-printade sulor till skor har funnits på marknaden några år, bland annat från välkända märken som Adidas och Nike. Redan 2015 började Adidas sälja en 3D-printad sko som tillverkades av plast som plockats upp från haven. Planen från samma skotillverkare är att du som konsument ska kunna promenera in i närmaste fysiska butik, få dina fötter skannade, och ett par skor utskrivna utifrån just hur denna fötter ser ut. Och där du givetvis kan bestämma hur skorna ska se ut. När dina gympadojor sedan blir slitna kan de malas ner och printas ut på nytt. I videon här under får vi följa med bakom kulisserna och ser hur det går till när skor printas ut.
Ett annat exempel är hus som byggs lager-på-lager med hjälp av gigantiska robotarmar. Du blir förmodligen inte förvånad av att världens största 3D-printade hus finns i Dubai. Med undantag av skrytbygget i Dubai används 3D-printing framför allt för att tillverka enklare och mer hållbara hus snabbt och till en låg prislapp. Här och här kan du läsa mer och hitta konkreta exempel på sådan byggprojekt.
Mot 2030 🔮
Additiv tillverkning kommer framöver att påverka hur produkter tillverkas, vad som är möjligt att producera, vem som gör det och var. Med stor sannolikhet kommer produktion att ske allt mer lokalt, individanpassat och on demand. I fabriker kommer 3D-teknik att ersätta traditionella tillverkningsmetoder så att produktionen blir mer flexibel och hållbar. Men vi kommer också själva kunna printa ut sådant vi behöver – hemma eller på närmaste print-hub.
Utvecklingen är på många sätt positiv för planeten eftersom den leder till mindre materialtillgång, färre transporter och mer cirkulära materialflöden. Det lär dock bli utmanande för utvecklingsländer där mycket tillverkning idag sker och där miljontals jobb lär gå förlorade. Förutom att förlora rollen som världens produktionsmotor, riskerar dessa länder att ytterligare drabbas ekonomiskt, då de över lag ligger efter i teknisk utveckling och utbildningsnivå. Mycket pekar på att länder med investeringar och kompetens inom teknologier som AI och robotik kommer att vinna än större fördelar framåt.
“2030 tillverkas alltfler produkter med hjälp av 3D-printing och på konsumenternas hemma-marknader. En utveckling som medför fördelar för planeten och konsumentens plånbok – men utmaningar för låglöneländer som förlorar sin roll som produktionsmotorer. ”
Judith Wolst är (förutom initiativtagare till den här rapporten) entreprenör, digital rådgivare, föreläsare och författare. 2022 blev hon utsedd till MySpeaker of the Year inom kategorin framtid. Hon driver bland annat SusTechable som är en plattform med fokus på hur teknik kan hjälpa oss i den gröna transformationen.