Opt-in revolutionen
Bild: Unsplash
Text: Jesper Åström
Nu har vi äntligen allt på plats! Länkad data, IoT, kryptovalutor och AI. Infrastrukturen som krävs för att skapa tusentals små självförsörjande ekosystem i vilka vi får vara precis hur vi vill. Men vi tar det från början!
Vid varje tidigare utvecklingsstadium av informationsöverföring har makt och inflytande fördelats på ett nytt sätt. Från präster till tryckpress. Från tryckpress till skärmpress. Från skärmpress till sociala medier.
Redan 2007 förutsåg Kevin Kelly i sitt TED-prat Next 5000-days of the Internet att internet skulle gå från att vara en mängd sammanlänkade sidor till att bli en plats av länkad data.
Genom att koppla samman datapunkter skapas mening där olika ord, bilder, människor, siffror och pixlar får olika betydelse beroende på hur de sätts ihop med varandra. I takt med att information klassificerats av användare, genom allt från reCaptcha till tummar och hashtags på sociala medier, har datamängden i sig fått ett eget liv.
Det vi nu ser är embryon till att den länkade datan får eget liv genom generativa AI-modeller och vi skönjer en framtid där informationshanteringen och till viss del även makten flyttas från människa till maskin.
Det vackra med länkad data är att det i dag berör mer än bara “innehåll” som får lajks på sociala plattformar. All information har blivit data. Från elen och pengarna vi använder till temperaturen i kylen och styrningssystemen hos våra mest avancerade drönarrobotar. Internet of Things har inte bara länkat samman mening utan även saker och hur de används. Men kanske framför allt finns datalagret som berättar hur de används på bästa sätt.
Möjligheter innebär dock inte nödvändigtvis medel. För vem vill egentligen optimera kylens temperatur flera gånger om dagen? Nej, inte ens om vi haft tiden tror jag vi hade haft orken att fatta alla beslut själva bara för att det går. Historiskt har därför institutionen, landet, företaget, influencern, modeskaparen och identiteten varit hjälpsamma verktyg för att vi ska kunna lösa livspusslet på ett enklare sätt. Det är här som artificiell intelligens kommer in i bilden. Om alla maskiner ändå pratar data, är det då inte fint om vi lär dem att prata med varandra. Utan människor.
Även om behovet av tillhörighet och institution minskar för individens överlevnad – där hon allt mer kan lösa det mesta själv – kommer hon ändå att behöva samordna vissa saker med hjälp av andra för att få hela livet löst. Och det är i den kontexten vi ska se de microgrids som Judith beskriver i sin text. Utöver energiförsörjningen blir microgrids en template för hur vi löser koordineringsproblem utan institutionellt stöd.
Microgrids, eller decentraliserad tillit + affär, kan alltså bli modellen för samordning och leverans. Från demokrati till sjukvård och banköverföringar. Och det är därför inte konstigt att stater, banker, patentägare och diktatorer gör allt i sin makt för att smutskasta framväxten av kryptovalutor. I dessa decentraliserade ekosystem blir kryptovalutorna helt nödvändiga för att säkerställa för tilliten och sköta transaktionerna mellan olika mikrogrids. För vi kommer fortfarande att vilja ha avocadomackor. Och för att lösa problemet “avocadomacka” i ett decentraliserat system behöver flera självoptimerande microgrids ofta kopplas samman från produktion till matbord. En kedja av mikrogrids som var för sig löser ett distinkt problem.
Bild: Unsplash
Nu till de kanske mer utmanande tankarna. Om vi går från graf till grid, kan vi då säga hej då till värdelös makt?
Grunden till dagens samhälle utgörs av identitet och tillhörighet för överlevnad. Historiskt har det krävt en överföring mellan människa och människa. Men den teknologiska utveckling vi ser, och har sett, löser upp detta beroende. Nu handlar det allt mer om tillit och samarbete mellan människa och maskin. Och när AI allt mer blir en komponent i våra decentraliserade system, ja då kommer algoritmerna att sköta optimering och samordning, medan vi människor mest kan fokusera på att leva våra liv.
På ett tekniskt plan kommer vi att gå från ett graf-/pyramidsamhälle till ett grid-samhälle. I griden kopplas noder samman för att tillsammans bli starka nog att lösa problem. Vi behöver därför ingen influenser, reklamare eller politiker som bestämmer vilka problem som ska lösas först. Vi löser de problem som det finns tillräcklig många deltagande noder för att göra något åt.
Mot 2030 🔮
Begreppet opt-in (som du förmodligen redan har järnkoll på) innebär att människor aktivt väljer att ansluta sig till exempelvis ett e-postutskick eller donationsregister. När jag blickar mot 2030 ser jag att vi går mot ett vad jag kallar för opt-in-samhälle eller en opt-in-revolution där allt fler människor väljer att använda tekniken för att ansluta sig till lösningar istället för identiteter, institutioner och/eller ideologier.
Ju fler i detta samhälle som har samma problem, desto starkare blir griden och desto större problem kan vi lösa tillsammans. Med hjälp av länkad data (mening), IoT (grejer som fattar), artificiell intelligens (som uppgraderade versioner av matbords-besserwissrar), kryptovalutor (för att tillit och värde ska kunna flöda obehindrat) och open source (alla får vara med).
“2030 har ett decentraliserat opt-in-samhälle där alla får plats börjat ta form – människa och maskin. AI hjälper oss att optimera hur vi lever våra liv och kryptovalutor säkerställer tillit. 2030 ger allt fler mittenfingret till de gamla institutioner som tidigare kontrollerade oss.”
Jesper Åström är digital taktiker och har arbetat med att lansera produkter och tjänster på innovativa sätt sedan 1998. Med över 500 projekt världen över är han i dag en av Sveriges mest erfarna personer när det kommer till att ta tillvara på nya möjligheter i den digitala miljön.
🚀 Missa inte Jespers blogg där han frikostigt delar med sig av konkreta hacks inom en mängd digitala områden jesperastrom.com