AI ger oss  innovation med superkraft

Bild: Unsplash

Text: Judith Wolst

De senast åren har artificiell intelligens gjort en imponerande resa – med omtalade exempel som ChatGPT, DALL-E och Midjourney. Så kallad generativ AI är på allas läppar medan andra imponerande framsteg fortfarande lever i det fördolda. En av dessa doldisar handlar om att AI nu hjälper oss att öka innovationstakten. Rejält. Smarta algoritmer håller nämligen allt mer på att förändra hur vi jobbar med forskning och utveckling inom en mängd områden – medicin, batteriteknik, nya material och grön omställning inkluderat. 

Det är uppenbart att vi människor med våra begränsade geniknölar angriper problem på ett annat sätt än vad AI gör. Istället för att utgå från teoretisk förståelse kan AI nu dyka ner i en massa information (data) och hitta helt nya typer av samband som tidigare varit dolda för oss människor. Exempelvis identifierade forskare på Massachusetts Institute of Technology (MIT) 2019 en ny typ av antibiotika med hjälp av AI. Teamet använde en metod som kallas för övervakad inlärning (supervised learning) där man tränade upp en artificiell intelligens utifrån information man hade om molekyler och deras förmåga att vara antibakteriella. Här kan läsa mer om upptäckten: news.mit.edu.

En annan AI-lösning, den här gången från DeepMind, har de senaste åren löst den stora gåtan kring hur proteiner veckar ihop sig. En fråga som forskare har brottats med i över 50 år. Tidigare har det varit svårt att förutsäga strukturen hos proteiner eftersom det finns många olika sätt att koppla samman olika aminosyror som utgör proteinet. Fram tills nyligen hade den samlade forskarkåren lyckats kartlägga ett par hundra tusen proteiner och dess 3D-strukturer. Den absoluta majoriteten av proteinerna var dock fortfarande en gåta. DeepMinds lösning AlphaFold har nu knäckt den nöten vilket tidningen  Forbes kallat för ”The Most Important Achievement In AI Ever”. Videon här under förklarar mer. 

Den förstärkta innovationsförmågan gäller inte bara områden inom hälsa och medicin. Idag ser vi hur AI alltmer används för att öka innovationstakten inom olika aspekter kopplat till grön omställning. Låt oss ändå börja med ett exempel som har med proteiner/enzymer att göra.

Enzymer som bryter ner plast: Varje år produceras 400 miljoner ton plast och alltför mycket av det hamnar i haven. Forskarna John McGeehan och Rosie Graham vid University of Portsmouth utvecklar, med hjälp av enzym, ett sätt att bryta ner plastmolekyler så att de till 100 procent kan återvinnas. Projektet drivs i samarbete med DeepMind.

Utveckla nya typer av batterier: Batterier blir en allt viktigare komponent i den gröna omställningen – både för eldrivna fordon, men också för att lagra energi från fossilfria källor. Dels behöver vi optimera våra befintliga typer av batterier, men också hitta helt nya typer av material för batterier framåt. Ett konkret exempel på framsteg hittar vi från University of Liverpool där forskare har skapat ett AI-baserat verktyg för att upptäcka vad de kallar för ”truly new materials”. En av upptäckterna handlar om ett material som leder litium och som kan bidra till utvecklingen av smartare batterier. Läs mer här.

Cement med lägre utsläpp: Cement (klistret för att tillverka betong) är ett av världens mest använda material – dessvärre också en stor klimatbov som står för hela 8 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Vi kommer fortfarande behöva betong (eller mer hållbara alternativ) för att utveckla våra samhällen, men den behöver bli betydligt mindre dålig. Tillsammans med University of Illinois har Meta (Facebooks moderbolag) utformat en AI-model som optimerar sättett att blanda betong och som ger ett resultat som är starkare och mindre dåligt för klimatet. I siffror, 40 procent mindre koldioxid. Även MIT-IBM Watson AI Lab jobbar på liknande utmaning.

Tilllägg: Detta här är en bra start, men vi behöver också utveckla helt nya typer av material som kan ersätta cement som en komponent i husen vi bygger. Även här har AI börjat utforska helt nya typer av material där koldioxid inte blir en restprodukt i processen.

Mot 2030 🔮

Detta var några exempel på hur AI redan idag kan hjälpa oss att öka innovationstakten inom grön omställning. I takt med att den tekniska utvecklingen tar ytterligare kliv framåt, fler lär sig samarbeta med teknik och när lösningar blir mer tillgängliga – desto mer kraftfull kommer utvecklingen att vara. 

Vad betyder då det här? Att alla som på olika sätt jobbar med innovation och utveckling står utan jobb? Med stor sannolikhet inte. Snarare är det så att arbetssätten håller på att förändras vilket leder till att forskare och andra innovatörer av kött och blod kan lägga mer tid på att realisera nya lösningar. En utveckling som innebär att teknik och människa allt mer kompletterar varandra och framåt kan ge oss just innovation med superkrafter.

Blickar vi framåt kommer AI att vara den naturliga kollegan att kroka arm med för att betydligt snabbare och mer kostnadseffektivt nå vetenskapliga genombrott. 2030 har vi förhoppningsvis uppnått tusentals nya banbrytande genombrott som har hjälpt oss att ställa om samhället inom alla typer av områden och branscher.
— Judith Wolst
 

🚀 I den här bloggposten kan du läsa mer om framstegen inom antibiotika, kartläggning av proteinerna och fler exempel på hållbarhetsområden där AI hjälper oss att öka innovationstakten: judithwolst.se

Judith Wolst är (förutom initiativtagare till den här rapporten) entreprenör, digital rådgivare, föreläsare och författare. 2022 blev hon utsedd till MySpeaker of the Year inom kategorin framtid. Hon driver bland annat SusTechable som är en plattform med fokus på hur teknik kan hjälpa oss i den gröna transformationen.

 

Prenumerera på framtida spaningar

Föregående
Föregående

Cirkulärt mode är klädjättarnas framtid

Nästa
Nästa

Opt-in revolutionen