Växtförädling på nolltid med gensaxen Crispr
Bild: Unsplash
Text: Christian von Essen
Det finns en enorm potential för global hälsa i att använda Crispr-teknologin, framförallt genom att förhindra uppkomsten av svåra sjukdomar. Men vi pratar desto mindre om potentialen i att redigera frukt, grönsaker och andra grödor. I framtiden kan bönderna få mer betalt, medan konsumenter får njuta av bättre och mer näringsrika produkter. Men det är en balansgång mellan etiska avvägningar och tuff lagstiftning.
Kan du tänka dig att äta frukt, grönsaker eller spannmål som redigerats med hjälp av Crispr? Tror du att det finns en risk att dessa grödor är mer hälsoskadliga än de som förädlats på naturlig väg? Den här typen av frågeställningar kommer att bli allt vanligare i takt med att den kraftfulla tekniken vinner mark bland forskningsinstitut och livsmedelsproducenter över hela världen.
Det finns en rad möjliga tillämpningsområden för Crispr – ett av dem är att anpassa våra grödor så att de kan växa i ett allt varmare och torrare klimat. Tekniken kan också öka resistensen hos grödor mot olika sjukdomar, vilket ger mindre behov av bekämpningsmedel. Crispr kan exempelvis också användas för att ta fram grönsaker med bättre spänst och starkare färger vilket bidrar till att öka hylltiden och minska matsvinnet.
Här är fakta:
Gensaxen Crispr (egentligen CRISPR Cas-9) skapades 2012 och innebar för första gången möjligheten att redigera inne i en organisms DNA-kod.
Upptäckten belönades med Nobelpriset i kemi år 2020, vilket tilldelades Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna.
Tekniken innebär att det numera är möjligt att klippa och klistra med specifika egenskaper inuti exempelvis en gröda.
Resultatet blir exakt detsamma som traditionell växtförädling – men många gånger snabbare.
Den första Crispr-behandlade produkten att säljas kommersiellt var en tomatsort av SanaTechSeed i Japan 2021. Tomaten hade redigerats för att ha fördelaktiga hälsoegenskaper, bland annat genom en ökad förekomst av aminosyran GABA, vilket sägs kunna sänka blodtryck och verka avslappnande.
Andra användningsområden kan handla om att öka näringsinnehållet i mat som exempelvis ris, bladsallad eller bär. Eller göra det möjligt att tillverka rapsolja utan transfetter, kaffe utan koffein eller vete med mindre gluten.
Det svenska bolaget SolEdit tar med hjälp av Crispr-förädling fram potatis som inte utvecklar akrylamid när man gör chips och pommes frites. De samarbetar även med Sveriges Stärkelseproducenter för att få fram potatis som skapar en bättre typ av stärkelse, vilken eliminerar behovet av tillsatta kemikalier i exempelvis krämer och såser. Den svenska stärkelseindustrin använder i dag ungefär 5000 ton kemikalier varje år.
I en intervju jag gjort med Mariette Andersson, forskare vid SLU och vd på SolEdits, säger hon så här angående hinder framåt.
– Miljöarbetet lider av att vi inte kan gå fortare fram. Det här är mutationsprocesser som lika gärna skulle kunna ske i naturen, vi ger bara en hjälp på traven. När övriga världen har tillgång till dessa förbättrade grödor förlorar vi en hel del i hastighet och konkurrenskraft.
Här kan du läsa hela intervjun med Mariette.
Mer läsning finns i magasinet Framtidens hållbara matsystem som finns digitalt på framtidenshallbara.se
Skulle vi kunna mätta betydligt fler människor med mer näringsrik mat om forskning och utveckling fick gå fortare fram? Svaret är förmodligen ja på den frågan. Som vanligt med nya teknologier finns det dock utmaningar. Den kanske största utmaningen för en bred tillämpning av Crispr är att tekniken sammanblandas med GMO. Men medan GMO innebär att man manipulerar en gröda utifrån, är Crispr bara en redigering av egenskaper som redan finns i organismens DNA. Det finns dock inga studier som hittills kunnat påvisa att GMO skulle vara skadligt för människor på något sätt.
Som Mariette var inne på är även lagstiftning en stor tröskel. Framförallt har man i EU infört tuffa regler mot GMO och Crispr har fått hänga med på tåget. Samtidigt kan utvecklingen i andra länder fortlöpa med högre hastighet, vilket i förlängningen kan leda till en snedvriden konkurrenssituation. I USA utgår lagstiftningen från perspektivet att man avstår från reglering ifall DNA-mutationerna hade kunnat inträffa ”på naturlig väg”.
Den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd har argumenterat för att Sverige och EU bör lätta upp regelverket för växtförädling med Crispr. Och nu verkar det faktiskt hända saker inom EU för att komma närmare en ny lagstiftning på området.
En tredje utmaning är motstånd från konsumenterna – det är frestande att se på de redigerade grödorna som onaturliga, men det rör sig alltså om samma typ av växtförädling som annars sker i naturen. Människan påskyndar bara processen.
Så, om vi ska sammanfatta det hela kommer Crispr att möjliggöra för oss att odla grödor som är mer näringsrika, hälsosamma och enklare att äta. Det är bra för folkhälsan. Genom att stärka grödorna mot sjukdomar, öka motståndskraften för klimatförändringar samt göra odlingarna större och mer effektiva, kan stora vinster göras på såväl företagsekonomisk som samhällsnivå.
Vill du lära dig mer om Crispr kan jag tipsa om en intervju som jag gjort med Torill Kornfeldt – biologen som blev vetenskapsjournalist och författare. Vi pratar bland annat även om spännande saker som immunterapi, biohacking och de etiska diskussionerna som i allt högre utsträckning omgärdar denna banbrytande utveckling.
Mot 2030 🔮
När jag blickar framåt ser jag att Crispr kommer att kunna appliceras på nästan vad som helst. Frukt och grönsaker är en bra början, men den stora potentialen kommer sannolikt – precis som under "den gröna revolutionen” – med utvecklingen av grödor som ris, majs, potatis, vete och havre.
Dock är det viktigt att säkerställa så att de genredigerade råvarorna inte på något sätt kan vara skadliga för människor och djur, eller rubba ekosystemen på oönskade sätt. Om detta går att få till handlar utvecklingen mot 2030 sannolikt mer om att få den politiska opinionen att vända. Därefter handlar det om att få livsmedelsföretag och konsumenter att både acceptera och omfamna utvecklingen.
“2030 kommer vi med teknikens hjälp att ha ett ännu mer effektivt jordbruk med både fler och större skördar, samt en högre näringstäthet i råvarorna. Det skulle kunna innebära att livsmedelsproduktionen är mer resurseffektiv och bidrar till bättre hälsa, mindre hunger och stärkt biologisk mångfald. ”
En första version av den här texten publicerades på Warp News, du hittar artikeln här.
Christian von Essen driver podcasten Heja Framtiden, där han samtalar med smarta människor som på olika sätt kartlägger eller skapar framtiden. Utifrån podden har han byggt upp ett mediehus, med föreläsningar, böcker, magasin, nyhetsbrev och ett eget bokförlag.
🚀 PS. Missa inte Christians populära podd Heja Framtiden där han diskuterar framtidsfrågor med spännande gäster. Läs mer på hejaframtiden.se.