Du säljer el till grannen
Bild: Unsplash
Text: Judith Wolst
Det står ytterst klart att vi behöver mer energi från fossilfria källor. Och vi behöver elnät som klarar av den ökade elektrifieringen vi står inför. Dagens energisystem i Sverige är centraliserade och på så sätt också sårbara för incidenter som sabotage, cyberattacker och stormar. FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, skriver att genom att satsa på lokala och inhemska alternativ går det att skapa större motståndskraft i elsystemet.
Ett microgrid är ett lokalt självförsörjande elsystem där energi genereras, lagras och handlas mellan olika parter. Det kan fungera på egen hand eller vara ihopkopplat med ett större elnät. Tidigare har microgrids framför allt använts på mer avlägsna platser dit nationella elnät inte når, men har snabbt blivit en allt mer omtalad lösning – dels för att energibehovet över lag ökar då transporter och andra sektorer behöver elektrifieras. Dels för att vi behöver öka andelen gröna energikällor – med sol i spetsen – som kan produceras lokalt. Men också utifrån det faktum att vårt svenska elnät står inför stora utmaningar vad gäller kapacitet och effektivitet.
I en tid av energikris och ökad osäkerhet i välden är det också så att fler konsumenter väljer att bli självförsörjande på energi genom solpaneler och bergvärme. Möjligheten att kunna sälja vidare den el man inte själv förbrukar blir därmed mer och mer intressant. En trend som dessutom fått extra kraft av att priserna för solenergi sjunkit kraftigt under de senaste åren (se trenden 2030 är grön energi mycket billigare än smutsig).
Brooklyn Microgrid (BMG) är ett spännande exempel där grannar i ett kvarter i New York har gått samman och etablerat en marknad för handel av solenergi. Lösningen är byggd på blockkedjeteknik och möjliggör för tillit mellan grannarna då det i princip blir omöjligt för någon att manipulera systemet. Videon här under förklarar mer.
Kenya är ett land som ligger i framkant när det gäller microgrids. Tack vare en hög mognad inom digitala betalningar (med M-Pesa i spetsen) så är människor vana vid att betala med sina mobiler, elektricitet inkluderat. I rapporten The World's Microgrid Lab kan du läsa mer.
Idag lever omkring 770 miljoner människor utan tillgång till elektricitet, de flesta av dessa i Afrika och Asien. Enligt The International Energy Agency (IEA) är microgrids det mest ekonomiskt kloka sättet att ansluta invånare som idag saknar elektricitet till lokala elnät. Kanske är det i just dessa regioner som microgrids först kommer att ta ordentlig fart – ytterligare ett exempel på både smart & hållbar leapfrogging.
Även i Sverige finns det många poänger i att vara tidig på bollen. I en läsvärd rapport från Ramboll listas
några av dessa:
De kan styras effektivt.
De kan avlasta energinät i storstäderna.
De kan användas för att lagra energi lokalt.
Olika aktörer med olika behov kan kopplas ihop och byta energi inom nätverket.
Energiförlusterna inom systemet kan minimeras eftersom elen inte ska transporteras någonstans.
De kan stärka leveranssäkerheten genom att till exempel användas som ett komplement när det nationella nätet svajar eller för att säkra energitillgången i städer som riskerar utsättas för extrema väderförhållanden.
De kan användas för att kapa elkostnader genom att undvika energiuttag från det nationella nätet när det är som dyrast. Eftersom priserna på elabonnemangen baseras på effekttopparna ger detta lägre abonnemangskostnad.
Det är ett enkelt sätt att hantera och lagra förnybar energi vilket gynnar fossilfri elproduktion.
Mot 2030 🔮
Att kombinera solenergi, lagring med hjälp av batterier och investeringar i microgrids kan kan vara en viktiga pusselbitar för att bygga en renare och mer tillförlitlig energitillförsel framåt. Med hjälp av AI, sensorer, IoT och anda fräsiga tekniska begrepp kan dessa smarta system också bli betydligt bättre än dagens, där pris, tillförlitlighet och användning anpassas i realtid. Med förnybara energikällor vet vi att solen inte alltid lyser och att vinden inte alltid blåser. Här kan AI spela en viktig roll i att förutse vädret så att användningen och lagring kan optimeras för hela systemet, något du kan läsa mer om här.
“I framtiden blir energin inte bara grönare utan också allt mer lokalt producerad. Våra nät blir mer flexibla, motstånds-kraftiga och intelligenta. Och kanske är du en av dem som 2030 säljer el till din granne. ”
PS. En hel del politiska och legala hinder kommer dock att behöva undanröjas, åtminstone på den svenska marknaden, vilket du kan läsa mer om här.
Judith Wolst är (förutom initiativtagare till den här sajten / rapporten) entreprenör, digital rådgivare, föreläsare och författare. 2022 blev hon utsedd till MySpeaker of the Year inom kategorin framtid. Hon driver bland annat SusTechable som är en plattform med fokus på hur teknik kan hjälpa oss i den gröna transformationen.